Efter mitt inlägg angående vårdnadstvisten har jag blivit kontaktad av flera personer som vittnar om total frustration.
Naturligtvis vill jag inte generalisera eller dra alla över en kam, men det verkar finnas ett dolt underliggande mönster av myndighetsmissbruk som kokar i grupper och föreningar.
Jag fick mig tillsänt bland annat denna länk:
http://vardnadstvist.org
Jag kommer inte söka mig till varken det juridiska skrået eller utbilda mig till socialsekreterare, men ska försöka hitta någon journalistkollega som kan tänka sig gräva lite.
Att ha förtroende för myndighetspersoner är grundläggande, och om många reagerar på att detta förtroende är naggat i kanten är det journalistens roll att ta reda på varför.
Lever vi kvar i gamla könsrollsmönster när det kommer till vårdnadstvister? Hur en pappa ska vara och hur en mamma ska vara?
Och fattas många felbeslut som påverkar barnens rätt till båda sina föräldrar?
Har Socialtjänsten inte tid och resurser att göra jobbet som de ska göras?
Vad innebär det i ett större perspektiv?
Det är människor som tar beslut om människor, men människor är alltid påverkade av sina egna värderingar och sitt eget synsätt.
Kanske väljer de vad de vill se och inte se, omedvetet?
Fler länkar:
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6908486
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/myndigheter-sviker-barn-i-vardnadstvister-20857