Visserligen tyckte varken jag eller Tony att idén att boka loppisbord var jättebra, när klockan ringde tidigt i morse.
Speciellt Tony har aldrig ens fattat grejen med att stå på loppis, han har alltid samma standardsvar:
-Vi hyr en container istället.
Detta uttryck alternerar han med:
-Jag köper rubbet av dig och kör till tippen, vad kostar allt?
Klockan 7 i morse kombinerade han containerargumentet med jag-köper-allt-argumentet och vända sig om och drog täcket mot öronen, och jag förstod att det kunde bli lite klurigt att få honom förstå charmen med att packa prylar och kläder i bilen och dra till Kulturcentrum i Klippan, en halvtimmes bilresa bort.
Vi pratade inte så mycket i bilen, jag kom inte på nåt upp-piggande att säga.
– Det kommer vara kul när vi väl är där.
-Hm.
Men så packade vi upp grejorna och Tony hängde på sig en massa smycken och frågade alla män som gick förbi:
-Jaha, när gav du din fru ett smycke senast?
Och sen pratade han färger och stil som den värsta modesäljare och blev till och med erbjuden nytt jobb som extrapersonal i en butik inför julhandeln.
Bredvid oss stod kyrkoherden och hennes familj och sålde, och vi snackade allt från förnyelsebar energi till lukten i Abercrombie-butikerna, och lite trosfrågor. (Jojo, jag får minsann diskutera flygningar folk gjort, hon får diskutera Gud. Sånt är livet).
Vi skrattade oss genom dagen, det var ju hur härliga möten som helst med kunder och andra säljare. Tony pratade arabiska (han kommer inte ihåg så mycket, men det lilla han kan sen han jobbade på oljeplattform räckte för några leenden och klappar på axeln) och jag försökte lära en kvinna svenska. Det enda ord hon kunde var ”tia”, jag försökte lära henne ”tjuga”. Hon skrattade och gav mig slängkyssar, jag gav henne slängkyssar tillbaka.
Jag tror på att skapa trevlighet.
Det är inte alltid det kommer av sig själv, men med Tony går det inte att vara allvarlig någon längre stund. Han sa till en kund:
– Snälla, kan du inte gå till prästen här bredvid och säga ”Du, säljaren bredvid har verkligen fina grejor”.
Vi ska boka bord igen i mars, men det vet inte Tony än.
Säg inget.

