När jag såg de unga pojkarna stå och vänta på att gå in i planet idag tänkte jag ”Hoppas deras idrottsledare vet vad han gör när han tar med sig 20 stycken 12-åringar på flygresa…”.
När de gick av berömde jag killarna för honom Big Time, vilka grabbar!!!
För det första var det så väluppforstrade och trevliga, med stora glada smajl i aniktena. Flera av dem kom ombord och sträckte fram handen och hälsade på mig i dörren, jag log stort tillbaka och hälsade dem hjärtligt välkomna.
De uppförde sig exemplariskt, och uttryckte sig ”Jag skulle vilja be om ett glas vatten”, inget ”JAg SKA ha…”. De tittade en i ögonen och det var en fröjd att ha så trevliga passagerare i just den ålderskategorin.
En undrade medan han tog i hand när han kom ombord:
-Goddag, har vi setts förr?
-Näe, sa jag, inte idag…:)
En annan undrade när jag gick förbi:
-Du har jobbat här jättelänge va?
-Haha, ja, det har jag. Syns det?? (kunde inte låta bli att lägga till det där sista faktiskt. Och han har ju rätt den lille charmören:)
Jag var helt uppfylld av deras pillemariska leenden, hade man bara haft den typen av passagerare alltid hade man kunnat jobba gratis. *blinkblink*