Såg en annons för ett företag, som hämtar kläder vid dörren och säljer på kommission.
Jag provade.
Det ångrar jag.
Jag provade.
Det ångrar jag.
I alla år jag jobbat på flyget har jag shoppat (för) mycket. Jag har varit på marknader och jag har varit på outlets i USA.
Många gånger har jag kommit hem med alldeles för stort eller alldeles för litet, jetlagen har påverkat mitt omdöme.
Många gånger har jag kommit hem med alldeles för stort eller alldeles för litet, jetlagen har påverkat mitt omdöme.
Det har varit kul att handla. Att hitta en Calvin Klein-klänning eller gå loss på Abercrombie & Fitch.
Men det har också gått överstyr.
Jag erkänner det, jag har handlat betydligt mer än jag och familjen behöver.
Jag erkänner det, jag har handlat betydligt mer än jag och familjen behöver.
Mycket av kläderna har jag skänkt bort till vänner och till välgörenhet, men en del av det oanvända och märkeskläderna tänkte jag sälja.
Begagnade kläder har inget stort värde, men det som var kvar värderar jag till lågt räknat 2000:-.
Det är pengar det också.
Det är pengar det också.
Jag tyckte annonstexten lät bra. Man skulle beställa påsar, packa dessa med varor som var värda minst 50:- per plagg och så hämtade företaget vid dörren. De sköter försäljning, packning och tar emot betalning och så får man behålla hälften. De tar också en mindre hanteringsavgift per plagg, men självklart måste företag tjäna pengar. Den som kör bilen, packar, fotograferar och lägger ut måste såklart ha betalt. Det fattar jag.
Det jag inte fattar, nu i efterhand, är deras värderingsmodell av kläderna.
De sorterade bort ungefär hälften och skänkte till välgörenhet, men hanteringsavgiften får jag betala. Av det som skänktes bort med argumentet att plagget inte var värt 50:-, fanns till exempel en oanvänd grå H&M-kavaj i klassisk modell. Är den inte värd 50:- ens? Det förstår inte jag.
De sorterade bort ungefär hälften och skänkte till välgörenhet, men hanteringsavgiften får jag betala. Av det som skänktes bort med argumentet att plagget inte var värt 50:-, fanns till exempel en oanvänd grå H&M-kavaj i klassisk modell. Är den inte värd 50:- ens? Det förstår inte jag.
Å andra sidan har de prissatt ett Odd Molly-linne till 200:- och en tunn Calvin Klein-klänning till 300:-. . Linnet skulle jag i så fall sätta 50:- på och klänningen kanske 100, medan den Bläck-kavaj som de värderar till 50:- och en Ann Taylor- kavaj till 30:- ( ett dyrt designermärke av hög kvalitet) skulle få högre pris. Visst, det gick att lägga tid på att ”överklaga” vad som sorterats bort genom att argumentera, men jag vet inte. Skulle det vara någon idé.
När jag kollar mitt saldo har jag 18:- att inkassera.
Det finns lite kvar att sälja, men högst för några tior.
Det finns lite kvar att sälja, men högst för några tior.
Hade jag vetat tidigare vad jag vet nu hade jag skänkt direkt till välgörenhet själv eller gett bort till någon som uppskattade det.
60 plagg för 18:-?
Tror inte ens jag bemödar mig att få dem utbetalda.
Tror inte ens jag bemödar mig att få dem utbetalda.