Träffade en kollega och god vän idag för att köra ett ”kötta-pass” på träningscentret.
Hon liksom jag har den där genen som gör att vi älskar blodsmaken, och när kroppen går in i auto-mode när instruktören skriker ”KOM IGEN!! 5 TILL!!!
Efter passet åkte vi hem hit, stannade och hämtade wok på vägen, delade en halvliter hallon-lakrits-glass och tog en eftermiddag med goe-snack.
Nästan alla fönster var putsade och de flesta stjärnorna och stakarna lyste upp det annars lite trista gråvädret.
-Vet du vad, jag ska jobba hela helgen och har inte hunnit putsa några fönster den här veckan, och har ändå hängt upp stjärnorna för att få det lite mysigt, sa min kompis.
”Inte behöver man putsa fönster” sa jag, ”det var bara av gammal vana, det går lika bra ändå”.
– Nähä, sa hon, att hänga pynt utan att putsa fönster är som att duscha men inte byta underkläder!
Well.
Där satt vi i våra svettiga träningskläder i flera timmar och käkade glass.
Normbrytande det också på nåt sätt.
Underbart.
Hade lika gärna kunnat putsa fönster i augusti.
Men då råkade jag glömma det, och ingen påminde mig.