Jag sover hos en flygvärdinnekompis i Stockholm varje söndag för att kunna vara i tid till skolan på måndagarna. I måndags hade vi dessutom kvällsföreläsning och hann inte med sista planet hem utan fick sova där två nätter, och igår när jag kom hem hade jag varit borta i 5 dagar. Jag och min kompis pratade om just detta fenomen att ha ”bott i en resväska” hela vuxna livet, och jämförde packningsrutiner. -Brukar du packa i god tid? undrade hon.
God tid är ett tolkningsbart uttryck, men jag har alltid haft för vana att tänka efter ett par dar innan så jag hinner tvätta, ta fram väskan och åtminstone i tankarna planera vad jag behöver ha med mig. Hon berättade att hon helt enkelt inte kan börja tidigt, hon vill packa sista timmarna. Nackdelen är ju att det är lätt att glömma. Som alla underdelar en gång, hon hade toppar men inga byxor eller kjol. Men det går ju att köpa.
Det blev att planera den här helgen. Från Ängelholm/Helsingborg tog vi flyg till Stockholm i fredags. Där hyrde vi bil och körde till Bollnäs. I lördags var vi på fest, och på söndagen körde vi tillbaka till Stockholm. Tony droppade mig hos min kompis, och vi satt som vanligt och behandlade livet över en (eller fem) kopp(ar) te. Måndagen var det skola både dag och kväll och i tisdags morse flög jag från Stockholm till Malmö, där en klasskamrat från den andra kursen jag går, hämtade mig och så åkte vi till bibblan och grupparbetade.
Sov på tåget hem och trots att jag lever min dröm just nu tänkte jag tanken, vad har jag gett mig in på? Det kräver fokus att hålla reda på dagarna för redovisningar, inlämningar och projekt. Och det höll på att gå galet. Vi ska ha en presentation på 15 minuter på journalistskolan på måndag. Samtidigt planerar vi på andra kursen en redovisning som ska presenteras om två veckor. Hjärnan hade registrerat 15 minuter för båda redovisningarna , jag var ganska övertygande att jag hört 15 minuter där också men en klasskamrat i gruppen sa att vi kanske för säkerhets skulle skulle mejla och fråga läraren om tiden, det stod ju ingenstans uttryckt.
Och läraren svarade att vi hade 3 timmar inklusive paus, vilket hade gett ett stort IG på kursen Samtals-och intervjuteknik om jag lyckats övertyga dem. Jag hade som sagt blandat ihop det och uppfattat fel. Hjärnan lurades.
Men ingen skada skedd. Nu har jag skrivit en tydlig och pedagogisk lista för säkerhets skull. Och nästa gång dubbelcheckar jag själv innan jag är bergsäker;)

Full rulle anette! Hoppas att allt går bra för dig och lycka till på redovisningarna:)
Tack!!:) Kram!!