Missförstå mig inte, jag älskar människor med driv som vill nånting. Jag beundrar er av mina vänner som hittat hem i vad ni vill göra i livet och respekterar alla val av arbete där man bidrar till sitt samhälle. Men lika lite som alla passar som elektriker, kärnfysiker eller läkare, lika lite passar alla in i nätverksbolagens sätt att arbeta.
Jag blir hedrad av samtal till mig som innebär att någon av mina vänner vill presentera ”en affärsidé där man kan bli ekonomiskt oberoende”, för det innebär att jag är påtänkt som möjlig kandidat. Men som jag kan kanske nämnt tidigare, så har jag provat en av dessa affärsideér redan på 80-talet. Och jag tyckte inte det var roligt.
Många av mina ”kollegor” blev helt uppslukade av planen och företagsidén, och vissa av mötena hade sektliknande karaktär. Med det inte sagt att det är karakteristiskt för alla närverksföretag, men grundidén är densamma åtminstone om man lyssnar till någon topline. Man ska följa planen, och om man ifrågasätter något är man inte tillräckligt positiv. (…och då passar man inte in ändå). Det betyder att i min värld sitter det ett gäng följare, men väldigt få entreprenörer, på konferenserna, och det är varför jag kände att det inte var min grej. Jag vill ha kul, jag vill skapa, jag vill förverkliga ideér och drömmar, och affärsplanerna begränsade mig.
Man presenterar affärsideén för en handfull personer som i sin tur presenterar affärsideén för en handfull personer, och på så sätt blir man brons, silver, guld (eller vad det kan heta) och kan åka på resor och köpa företagsbilar. Härligt. Om det är det man vill med livet, och om det är detta som är benämningen på lycka.
Om man känner att man mår bra, om man vill jobba med coachning genom att vara upline till ett antal andra kollegor med drömmar, och tycker det är härligt att vara delaktig, så GO FOR IT. Jag önskar alla att tjäna mycket pengar och/eller ha roligt! Men var också självkritisk nån gång emellanåt, är det ordbajseri och klyschor likt 90-talets ”Foten-i-kläm-jajamensan”, och du egentligen känner dig mer misslyckad än lyckad för att du inte hittar fem vänner som ser vad du ser, så är det inget fel på dig. Du har bara hamnat på fel jobb. Du är inte misslyckad för att du inte kommer upp i de där 100000 i månaden och får stå på scen på ett event i Stuttgart.
Själv upplevde jag några av mina kollegor på den tiden på gränsen till höga på LSD, i sättet de presenterade affärsidén. IEEEE!!! HOOOO!!!! NU KÖÖÖÖR VI!!!! KOM IGEN!!! APPLÅÅÅÅD!!! Man skulle inte lyssna på människor som ifrågasatte vad man gjorde (det är ju klart, då hade man kanske dragit sig ur tidigare, och vem tror ni tjänar pengar på att jag är med och köper och säljer produkter och nya introduktionspaket…?). Det blev som ett mantra att alla andra var de som inte hade fattat medan man själv var den smarta.
Men vet ni vad? Jag är rätt smart trots att jag inte vill ingå i ett nätverksbolag, det har gått ganska bra för mig ändå. Jag tjänar inte så mycket pengar, men jag har oftast kul i det jag företar mig. Och jag har förverkligat många drömmar jag aldrig hade kunnat göra om jag hade presenterat affärsideér hela dagarna. Plus att jag nog är rätt positivt lagd generellt, eller vad tror ni?
Så vad jag vill säga är, sammanfattningsvis: jag respekterar ert val, kära kompisar, men jag måste berätta att jag inte vill själv. Jag har fått många samtal bara senaste månaden, det är Amway, Noni, Vemma, Nature´s own, Forever Living, Nikki, Kyäni, Golden neolife etc etc, och ring mig gärna och prata bort en stund, men inte om affäresideér om det handlar om nätverksbolag är ni snälla. Jag har inte lust.
Om jag ändrar mig lovar jag höra av mig.
Men lycka till, hoppas ni når alla drömmar!!
Share on facebookShare on twitterShare on pushaShare on emailMore Sharing Services