Som liten hade jag en flickcykel som jag varje morgon cyklade till skolan på, i sällskap med bästisarna Anette och Git.

När jag fyllde 9 fick jag en ny, fin, gul, större cykel. En Monark, som var inlåst i garaget på natten och låst vid skolan med ett kombinationslås jag fortfarande minns koden på: tre klick åt vänster, ett åt höger och ett upp.

Vi brukade alltid följas åt både till och från skolan, men en dag i april i tredje klass skulle jag cykla ensam hem. Jag hängde skolväskan på styret som alltid, på samma sida som jag alltid gjort tidigare på min lilla flickcykel. Men på den nya satt ringklockan på motsatt sida som den gamla, vilket gjorde att väskan hängde längre ut från hjulet. På den nya cykeln fanns inget som tog stopp,  utan väskan hängde farligt nära däcket.

Halvvägs hem hände olyckan.

Väskan stötte mot ekrarna och gjorde att det blev tvärstopp. Jag måste ha gjort en volt över styret och landat på kinden, men det vet jag inte med säkerhet för jag förlorade medvetandet. När jag vaknade till stod jag upp bredvid cykeln med blodet forsande från munnen och på marken låg en av mina framtänder. En snäll tant stannade och undrade hur det var fatt och hjälpte mig sen till Folktandvården.

Jag blev aldrig riktigt kompis med cykeln igen efter det. Jag önskade mig en ny som inte påminde mig om olyckan varje dag.

Sen blev det mopedålder och bil-ålder, och visserligen cyklade jag mycket när jag bodde mitt i stan i Helsingborg, men sen vi flyttade ut till Ramlösa har jag inte cyklat mer än ett fåtal gånger. Jag har en budgetcykel som står i garaget, med en punka som ingen orkar laga. Lusten att cykla har inte infunnit sig riktigt.

I bekantskapskretsen har jag några som har cykling som största intresse.

En kompis lägger ut bilder från 4-milsturer på Söderåsen. Och så Henrik, som är lagkapten i Team Rynkeby och som cyklade till Paris i somras. Det är inte utan att jag känner en styng av längtan ut i friska luften. Det ser härligt ut.

Så jag har såhär några dagar före nyår erlagt ett nyårslöfte. Jag ska köpa mig en bra cykel och börja cykla mer. Jag tänker till exempel cykla till träningen istället för att köra, då är jag ju uppvärmd redan när jag kommer fram. Eller om jag ska till stan och göra ärende. Jag lägger ju tid att hitta parkering, med en cykel kan jag ju parkera precis utanför banken till exempel. Jag får gratismotion och det tar ungefär lika lång tid att cykla som att ta bussen. Cykelvägen går ju direkt utan omvägar in i bostadsområdena.

Jag vill inte ha någon avancerad modell med 300 växlar, och jag vill absolut ha en cykelkorg till handväskan.

Jag har hittat en cykelhandlare:

http://www.bjoornscykel.se/

Och jag har hittat en cykel som skulle passa perfekt:

http://www.bjoornscykel.se/category/monark

cykel

 

Cykelhjälm har jag redan:

IMG_1982

Jag har inga coola solglasögon som passar till cykeln ännu, men det KAN bli något i rosa det också;)

solg

Hihi.

Drömcykeln är en Skeppshult, den har allt:

cykel2

Passar mig som snart 51-åring kanske bättre än rosa till och med?;)

 

6 svar

    1. Man kanske kan förena nytta med nöje??;)
      Som det är nu tar jag bilen till stan, och sen kör jag till träningen.
      Cyklar jag fram och tillbaka blir det en mil, och det får väl räknas som träning?
      Tack för tips!

      1. Jag har en mil till jobbet och därför en mil hem och jag har ofta ärenden på väg hem och jag kör ibland ärenden i jobbet. När dygnet har 48 timmar kanske jag kan överväga att cykla till jobbet. Men regnar det så blir allt blött och ansiktet randigt. Jag har inte tid att hålla på och packa kläder och smink och hårtork och grejer hit och dit. Jag lär fortsätta ha bil till jobbet och motionera utanför jobbet.

  1. Jag har konstant brist på frisk luft;) (flygplan och bil till jobbet en timme i varje riktning).
    Men jag förstår vad du menar, vem vill komma randig till jobbet:)

  2. Jag kan varmt rekommendera Monark’s cykel Karin som fanns med i länken du bifogade. Supernöjd med den cykeln även då den bara har 3 växlar.
    Rullar bra och praktiskt med en cykelkorg.

    Cykla försiktigt 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *