Ny i klassen

Det var en bloggare som beskrev det där med att byta bloggportal som att byta klass. Och när man är ny behöver man presentera sig.

Så, efter att jag nu kallats fram till katedern och skrapat lite med foten i golvet och kollat så gylfen är knäppt tar jag ett djupt andetag och tittar er i ögonen:

-Hej! Jag heter Anette Jernström och är bloggare sen 5 år. Sen är jag en massa annat också som egentligen kanske är mycket viktigare för världsfreden, men allt kommer jag berätta så mycket mer om när tillfälle ges.

Jag är 46 år, men jag vet, jag ser äldre ut. Det beror på att jag har skrattat mig genom det mesta av livet, tack vare alla goa människor jag träffat som gjort mig konstant leende. Eller ja, nästan konstant. Alla har livssorger, men de får aldrig ta över. Det är mitt motto. Omge dig med människor med positiv livssyn, och det är så du kommer vara själv.

Jag träffade en astrolog för många år sen som sa ”Skriver du någonting?” och jag svarade sanningsenligt ”Nej”. ”Det borde du, fortsatte hon, jag har skrivit med stora bokstäver SKRIV SKRIV SKRIV!”

Kanske påverkade mig undermedvetet,  jag vet inte, men så blev det. Jag började skriva insändare 1998 och sen dess har jag varit fast i skrivträsket. Högst frivilligt. Att skriva är ett fantastiskt sätt att varva ner, att få ut tankar, att påverka, att engagera.

Hoppas vi ska trivas ihop.

Sprid gärna min adress, jag är alltid öppen för nya kontakter och intryck av många läsare.

Det enda jag håller stenhårt på är att hålla en god ton. Jag tar gärna emot feedback och kritik, men med en god ton. Anonyma alias som behöver kräkas ut sin egen bitterhet undanbedes. De blir inte publicerade.

-Fröken, kan jag gå och sätta mig i min bänk nu?