En vän till mig är väldigt sjuk i cancer.
Hon är en person som står nära mitt hjärta trots att vi inte ses ofta eller hörs ofta. Senaste dagarna har hon funnits i mina tankar många gånger om dagen.
I morse satte jag mig vid datorn för att skriva på tentan innan dagens möte tar vid. Det är mycket nu. Tenta och möte och flyg och föredrag, och…
Jag kunde inte koncentrera mig.
Jag tog ett andetag och lät mig vila i tankarna på henne, och hoppas att den Gud jag tror på ger henne ett fridfullt slut utan smärta.
Till tankarna ville jag ha musik.
Jag klickade upp Spotify och började bläddra bland spellistorna men innan jag hann välja gick musiken igång av sig själv. Inte den första låten i en spellista som den brukar, utan en som fick tårarna att börja rinna.
Brahms vaggvisa.
Den spelades på min pappas begravning.
Utanför mitt fönster sjunger en koltrast.