Låg smärttröskel men hög arbetsmoral

Jag blir rätt gnällig när jag har ont nånstans, och irriterad när min kropp trilskas av en eller annan anledning.

Ibland har jag skadat mig på träningen och tycker i så fall det ska gå över medan jag sover på natten. Jag tror min smärttröskel är låg, tycker det verkar som att de flesta andra tål mycket mer än jag, och det som andra inte tycker gör ont tycker jag gör jätteont. Mesigt.

Det jag då i motsats inte mesar med är att jag faktiskt inte börjar dagen med att känna efter. Jag förväntar inte att jag ska ha ont någonstans och jag förväntar mig alltid att jag kan mer än jag tror. Det betyder att jag oftast inte går till läkare det första jag gör, och jag sjukskriver mig heller inte i onödan. Tvärtom, på den punkten lyser alltid arbetmoralen igenom och jag försöker hellre och får avbryta än att jag lägger mig platt för vad det nu kan vara.

Jag har dåligt samvete att jag tränat så lite i sommar, men har hela semestern ändå varit aktiv med allt från att bära kylskåp till skyffla jord och singel. Har lyft av och på dörrar, rensat vinden och burit ut 6 släp fulla med bråte till tippen. Har målat tak och lite annat som skiljer sig från vardagssysslorna.

Var på kvartalskollen hos min kiropraktor sedan 20 år i förra veckan och han sa:

-Vad har du gjort, då här stel i ryggen har jag aldrig sett dig.

Berättade om semestern, men förstod inte, så farligt var det väl inte? Lite spänd i ryggen, jovisst, men det går ju över med lite massage och en korrigering av honom. Inga problem.

Trodde jag.

Senaste veckan har varit en pina. Jag har jobbat som vanligt och visst har det känts ordentligt, fast faktiskt mest när jag suttit still eller legat. Medan jag rört mig och varit uppe och gått har det varit helt ok. Det är inte ryggskott, det kä’nner jag igem, det har jag haft 2 gånger, det känns inte såhär. Och jag är rörlig åt alla håll, men det gör ont exakt hela tiden.

Gick runt på festivalen igår och kände ingenting, medan ryggen värkte medan vi satt på restaurangen och jag bytte sittställning hela tiden. Men som sagt, att gnälla om det är inte min melodi, vem blir gladare av att ha en gnällkärring i sällskapet?

Inatt har jag varit uppe och vandrat flera gånger, tagit smärtlindring och smort med Voltarensalva, men det hjälper inte. Åkte till Vårdcentralen idag och fick utskrivet fler piller, men han visste inte vad det var. Jag undrade om jag kunde jobba med det om jag samtidigt tog smärtlindring, och hans svar var:

-Du ska väl inte styra planet?

Jag förklarade att det finns många restriktioner vilka tabletter vi får ta, och det är anledningen att jag helst går till flygläkare som är insatta. OM det skulle hända något kollas jag också om jag tagit något, och kan mista mitt certifikat, vilket verkar onödigt.

Han menade att jag kunde jobba, och då gör jag det.

Fick också en tid hos kiropraktorn igen, och fick förklarat felet för mig. Jag har en spricka i den nedersta disken vilket gör att det blir svullet och då blir det ett tryck som gör ont. När jag står har jag en naturlig böj, medan när jag sitter eller ligger belastar jag ojämnt vilket trycker ut vätskan/gelén mellan kotorna.

Nu gör jag de övningar han visade samt ska vira ett isbälte runt ryggen, så förhoppningsvis lättar det lite på malandet.

Nä, jag har inte tänkt bli en gnällfia, men tusan vad ont det gör och det är ju märkligt, men ryggen verkar vara involverad i precis alla rörelser man gör, känns det som.

En fördel finns dock. Trädgårdsarbete och städning fåt vänta eller delegeras.

Så är det med det;)