Höll föredrag i en kyrka i förrgår, vilket fortfarande får mig att le när jag tänker på det.
Ca 50 medlemmar träffades, drack kaffe och lyssnade på hur en flygvärdinna har det på jobbet.
Det är så härligt att få uppleva denna tacksamhet, och jag är så glad att se att kyrkskatten gör så stor nytta och att kyrkan fyller ett stort socialt behov för många äldre. Vem annars skulle bry sig? Deras barn? (Hur många räcker upp handen när det ska väljas klassföräldrar?) Frivilliga krafter?
Jag fick massor av härliga, goa kramar, och kom nästan inte hem för det var så många som ville prata efteråt. Det var en upplyftande känsla, och jag önskar att fler skulle uppleva det för att förstå vad det är kyrkan bidrar med för våra skattepengar.
Många äldre änkemän eller änkor är väldigt ensamma (en sa en gång: vet hur tyst det är på natten när man inte ens hör någon annans andetag?) och denna månadssamling är en höjdpunkt för många när de tar färdtjänsten till kyrkan och får sitt kaffe och lite underhållning.
Tack kyrkan för att ni använder pengarna rätt!