I gårdagens Kvällsposten intervjuas hon av Cecilia Hagen och säger som svar på frågan ” Du är utttalad feminist. Är det att leva med Mikael Persbrandt så jämställt som man kan önska rent feministiskt sätt?”
”-Ja, och jag säger till alla: gift er inte! För då får man gemensam ekonomi och tjänar han lite mer, vilket han ofta gör, då är det svårt att kräva att nu ska jag ut och jobba trots det. Nu ska vi dela på hemjobbet. Att hamna i den fällan är mycket lätt.”
Är inte det ett bakvänt resonemang? Är det inte just därför rekommendationen ekonomiskt sätt är att gifta sig, därför att allt delas lika? Det är väl inte så att moderna kvinnor tvekar att ”ut och jobba”, hemmafrukonceptet är väl i högsta grad ovanligt förekommande oavsett vad mannen har för inkomst. Och om någon VD-fru väljer att leva hemmafruliv misstänker jag att det är av fri vilja, inte för att mannen ska ha henne som pynt hemma? Vilka referenser har Sanna? Är kändisuppväxten så väldigt annorlunda än den verklighet majoriteten av Sveriges befolkning har som utgångspunkt?
Att gifta sig är fantastiskt!
Flög med en kille igår som hade gift sig med sin man för bara ett halvår sen, och vi (trots att jag varit gift i 17 år) var rörande överens om att det var omvälvande och skapar alldeles speciella band. Man har sin ring på sig som hela tiden är en symbol för den kärlek man känner, och för mig handlar det om en gång i livet. Att lova någon att vilja älska, vilja vara trogen, vilja dela glädje och sorg tills döden skiljer oss inför alla vännerna och prästen (om man väljer det), var ett minne för livet och en av de roligaste och mest romantiska dagarna i mitt liv.
Så Sanna. För dig må jämställdheten vara livets högsta prioritering, men om man älskar och blir älskad och vill skrika ut det för världen genom att gifta sig tycker jag absolut man ska göra det. Hoppas folk inte lyder ditt motsatta råd. Verkligen.

Sanna menar bara att det är lätt att falla in i att kompensera en dålig lön med mer hemarbete.
Jag förstår det där.
Tänker själv så när Jonas jobbar längre än mig, ja då fixar jag maten. Om jag jobbar länge fixar han. Man kompenserar varandra, så att en inte gör allt. Ett jämställt liv som suddas ut om en alltid jobbar längst. Det är jättelätt att falla in i , inte minst under föräldraledighet. Man städar tvättar och gör allt hemma, trots att det inte är det man har ledigt för. Man vill inte störa den som jobbar med vaknätter. Man lever helt enkelt inte jämställt.
Sen skall man inte glömma att hon liksom du försvarar sina val. Det ligger mycket mer än bara styrka och lycka bakom såna försvar. Det ligger rädsla bakom också. Det är ett hot med livsstilen man inte lever. Det kan vara med sorg man lever det liv man lever. Vad vet vi? Och. Sanna är visserligen kändisbarn men mer barn till en pappa med alkoholproblem och en mamma med psykiska problem, hon har mer livserfarenhet än många andra av oss. Kändisbarn är ett epitet som bara är viktigt för dem som betraktar barnen. Jämställdhet är lika med rättvisa som är lika med kärlek och det är inte det sämsta att ha för ögonen när man lever sitt liv. För mig är jämställdhet oerhört viktigt. Det är bara att se på motsatsen och se historiskt på kvinnor för att tycka det anser jag. Precis som med demokratin måste vi värna jämställdheten. Rättvisa är väl alltid viktigt?
Rättvisa är viktigt, liksom jämställdhet. Det skriver jag absolut under på. Jag är inte heller helt säker på att Sanna citerats helt korrekt, det är sant.
Men. Meningen jag citerade att hon uppmanade alla att inte gifta sig, protesterar jag högljutt mot. Av de skäl jag nämner.
Vi har diskuterat jämställdhet förr(!) och det finns många klokskaper i detta ämne. Och du har rätt i att alla utgår från sig själv och försvarar just sina val. Därför blir det så dumt när någon ska berätta hur man SKA göra, speciellt när det handlar om människor som lever så helt olika vad genomsnittet gör. Sanna har en särbo som jobbar med film till exempel, Malin Wollins man är fotbollsspelare och hon själv jobbar hemifrån. Jag kan tycka det är lite provocerande (jag vet, det problemet äger jag, men jag vet ju att många ser upp till dessa kvinnor och vill vara som dem) när de utgår från sina liv där de mycket kan påverka sin egen arbetssituation och dömer hur andra bör göra. Om Sanna inte vill bo ihop med barnens pappa-fint för mig. Om Malin kan jobba hemifrån så att hennes man kan spela fotboll och jobba borta-fint för mig. Men i ”vanliga” familjer har man föräldraledighet, sen jobbar man fel-eller deltid och hjälps åt med hemarbetet så gott det går. Jag vet inte, men jag tror jag lever ”vanligt” och då hjälper man varandra precis som du och Jonas gör. När den ena jobbar gör den andra mer hemma och vice versa. Om båda jobbar mycket blir kaoset också delat lika. Vi diskuterar det sällan eller aldrig, det faller sig naturligt. Jag tror inte jag är exceptionell.
Du har rätt i att vi såklart inte vet. Varken om Sanna eller Malin eller någon annan. Men lika lite som vi ska döma dem bör de således döma oss av samma anledning. Och gör de ändå det, så får man protestera. Jag tycker Sannas uppmaning är fel, jag uppmanar till motsatsen. Leve kärleken, leve barn som har tillgång till båda sina föräldrar och leve äktenskapet om man vill gifta sig!
Det ska stå HEL-tid, inte feltid. Ursäkta slarvet:)
Jag förstår delvis hennes resonemang att hon vill visa att hon inte gift sig med plånboken och att hon kan klara sig ekonomiskt även om de skiljer sig. Giftermål är vad vi gör det till. Är det speciella band för oss jag då är det så. är det självständighet som för henne ja då är det så…för var och en har sin egen orsak till varför man gifter sig och varför man inte gör det 🙂 KraMen