Jag blir helt kall

http://edslivetannorlunda.blogg.se/2014/january/liten-tillbakablick.html

Läs och begrunda ovanstående blogg.

När vi är friska tar vi allt för givet, dagarna går. Det är stora problem och små problem blandat med skratt och kärlek och allt där emellan.
Vi löser problemen och det kommer nya, och dagsformen avgör hur vi ser på dem. Småsaker kan förstoras vissa tider i månaden, eller beroende på vilka människor vi har träffat och umgåtts med under dagen. Är vi trötta, slitna eller bara på dåligt humör kan saker ta oanade proportioner.

– VA??? Menar ni allvar??? Är kaffet ni hade på extrapris SLUTSÅLT?? Det är enda anledningen att jag stressade hit efter jobbet, för att ni hade billigt kaffe. Och så säger du att det är SLUT???
Och så blev en person till kanske på dåligt humör, personalen i butiken. Som kommer hem och skriker:
– Det är väl ändå jäkligt konstigt, jag plockar skor i hallen varenda dag, ändå ligger det i en stor hög när jag kommer från jobbet. TACK så VÄLDIGT mycket för att ni respekterar min insats!!!

Exempelvis.
Och så läser jag bloggen ovan och tusen tankar går genom huvudet.
Smärta i flera år utan att någon kan hitta vad som är fel.
Läkare som säger att det är ”psykiskt”.
Medvetslöshet.
Hjälplöshet.

Kaffet är slut.
Det är skor i hallen.

Det finns problem och så finns det problem.