Det var tider det!! PÅ den tiden orkade man ju hur mycket som helst, jag kan inte komma ihåg att jag nånsin var trött när jag var 21…
Efter fyra tidiga morgnar (vi pratar riktigt tidiga) så känner jag mig nästan lite vimmelkantig. Jag gick och lade mig redan vid 20 igår, och skulle upp 04.45. Min kropp hade inte riktigt accepterat sommartiden ännu, vilket innebär att den tyckte det var samma tid som igår, vilket innebar 03.45, och protesterade lite lamt när klockan ringde. Natten innan sov jag i Stavanger, och den nattsömnen var inget att skriva hem om eftersom grannen hade partyparty med sina polare.
De sjöng, skrattade och slog i väggen lät det som, och jag funderade på att ringa receptionen och byta rum. Problemet är att det är pest eller kolera, därför då vaknar man med all säkerhet helt, om man ska börja packa saker och klä sig och sen förväntas kunna somna om. Jag låg istället och hoppades att de snart skulle sluta, men när jag väcktes 04.15 var de fortfarande igång.
Det finns folk som får gå av flygningar i brist på nattsömn, om de känner att de inte kan ta ansvar för säkerheten, men så trött kände jag mig inte när jag steg upp. MAn klarar alltid mer än man tror. När jag landade efter 1,5 timmes försening (det var dimma över hela Europa igår, massor av plan fick cirkulera i luften innan det gick att landa) var jag däremot så trött så det kändes som jag skulle kräkas.
Det blev en snabb middagslur efter jobbet idag, och imorgon vänder det och jag ska ha kvällsflygning, så jag måste försöka hålla mig vaken längre ikväll. Annars blir jag trött imorgon. Det gäller att planera och ta sitt jobb på allvar;).
Detta är något som jag gärna vill prata om vid nästa möte, sömn och jobb känner att jag har den del vid den fronten att bolla med. Du är duktig! Med vänlig hälsning Filippa