Jag diskuterade politik med mina barn igår, och det inkluderade både indoktrination och propaganda. Inget fel i det tycker jag. Målet är att de i vuxen ålder ska kunna tänka självständigt och stort och kritiskt, inte svälja all information otuggat. Jag vill också att de ska tänka osjälviskt. Och för det synsättet måste man propagera.
Igår pratade vi om tex A-kasseersättningen. Jag ställer frågorna och de funderar och svarar. Jag förstår varför man inte får rösta innan man är 18, för ju yngre man är ju mer svart/vit är världen. ”Det är bara att…”-liksom.
Nä. Det är sällan ”bara att…”. Det sägs att myntet har två sidor, en metafor som är korrekt, men när det handlar om i stort sett allt annat finns det mer än två sidor. Två sidor är just svart/vitt, och verkligehetn har många fler aspekter än så.
Jag frågade dem vad de tyckte var en lämplig nivå på A-kassan och varför. Vad händer om man höjer 5% eller sänker 5%? Vad händer med personen som drabbas ekonomiskt, men också i tanken, motivationen för det ena eller det andra? Vad händer med samhället?
Jag pratade om vad budget i balans innebär, och hur man kan trolla med siffrorna. Vilket förhållningssätt man ska ha till människor och pengar, och jag lär mig minst lika mycket som de gör på våra diskussioner.
Det finns en massa vuxna människor som inte anser sig vara intresserade av politik, utan tänker ungefär ”…om sossarna vill höja tobaksskatten ska jag inte rösta på dem för då får jag betala mer för cigaretterna”. Detta förhållningssätt till politik gör mig förbaskad, för jag tycker man bör lägga ner lite mer tid än så åt det solidariska i att läsa på vad det handlar om.
Sen bör man tänka på att politik handlar väldigt mycket om retorik. Det finns ingen exakt sanning, utan den vinner din röst som bäst förklarar en sanning du kan känna igen dig i. Den som med ord förklarar ”hur det är” och ”hur det ska bli” med respektive politiska system.
Och det är här jag önskar att fler tuggade innan de svalde. Att sanningen beror på från vilken vinkel man tittar. Om jag läser talet 68 läser den som tittar på det från andra hållet 89. Beroende från var man står när talet skrivs.
Detta är vad gårdagens lektion och diskussion handlade om. Att lyfta blicken och få dem att testa sina argument och uppfattningar. Några svar var jag nöjd med, andra inte. Och då fortsätter jag att fråga tills jag får de svar jag vill ha. Själviskhet, egoism eller navelskådning kommer deras mamma tyvärr inte acceptera, blinkblink.