Läste om köerna som bildades ut till det stora köpcentret igår, där polisen fick komma och dirigera trafiken för att det annars skulle blivit ett ännu större kaos. Bilarna som var på plats kunde inte hitta parkering utan cirkulerade runt bland de 1000-tals parkeringsplatserna, och i tidningen vittnade också journalisten på plats om hur smockorna hängde löst blamd de jullediga shopparna som var ute efter det stora fyndet.
Jag kände mig så otroligt lättad att jag inte var en av de shopping-sugna. Jag tyckte det var en befrielse att slippa trängas och att ingen annan i familjen ihärdigt försökte övertala mig att åka på fyndjakt.
Jag gillar att göra fynd, det är inte det. Jag tycker det är fantastiskt att gå förbi ett ställ i en butik där jag hittar ett plagg i min storlek och en röd lapp lyser 50%. Ännu bättre är det om det finns en lapp till med orden Halva REA-priset, jag kan nästan gå i extas. Mwn om det kräver att jag ska leta parkering, trängas, bli irriterad på felparkerade kundvagnar och vänta i 20 minuter för att komma till ett provrum och lika länge på att få betala, så nejtack. Då avvaktar jag hellre och går i lugn och ro en tisdagsförmiddag och provar plagg från ett nytt sortiment, som finns i fler storlekar och fler färger, och där expediten kanske också hinner komma med ett gott råd eller åsikt.
Nu när jag inte flyger långlinjer längre handlar jag generellt mindre av allt. Färre kläder, mindre prylar, och det konstiga är att jag inte ens saknar det nämnvärt. Ibland kan jag sakna till exempel Chicago, där jag hade samma rutiner av att gå till Marshalls, Filens Basement och till en drugstore och köpa shampo, men ofta kom jag hem med en massa ”jetlagsköp” som jag ifrågasatte nödvändigheten av när jag var ”nykter”.
Jag har fortfarande vissa plagg jag köpt som jag tittar på och undrar ”hur tänkte du där”, men jag har också en del fynd jag inte kan leva utan. Som min svarta Calvin Klein-klänning som är ursnygg och som jag hittade på ett ställ med endast ett ex kvar, och den råkade passa mig. Tror jag gav 20 dollar + tax, den hade kostat över 100 dollar. Det var ett schysst fynd.
Har säkert missat massor av fynd på grund av min ovilja att trängas, men det känns helt ok faktiskt.
Jag är nöjd ändå.