Gamla hus kräver viss omtanke.
Det är ett arv man förvaltar när man köper ett hus som har mer än 100 år på nacken, och det sitter massor av händelser och känslor i väggarna. Vissa hus vi har tittat på under åren har varit fantastiska och vackra, men när man kommer in går det kalla kårar längs ryggraden och ibland har det känts som om någon står över axeln på en. Ett sånt hus skulle man inte trivas i, eller skulle man behöva riva ut och göra om till ogenkännlighet.
I vissa hus har jag bara varit trött, jag har tagit ett andetag och undrat var man kan sova middag, inte heller det känns som att man skulle trivas.
När man renoverar gamla hus kan man göra det på flera sätt, antingen gör man det 100% seriöst med material från gamla rivningshus och med äggoljetempera etc, annars kan man göra det med nytt material men där stilen fortfarande är intakt.
Till exempel har vi i vissa rum lagt laminatgolv, vilket egentligen är Big No No, men vid renovering är det också en kostnadsfråga, och i något sovrum kändes det som att trasmattorna lika gärna kunde ligga på laminat som trä, och så kan man byta ut om några år.
Burkarna ovan hittade jag på Panduro för några år sen, ett exempel på hur nytt blir gammalt i rätt miljö.
<a href="http://www.bloggportalen.se" target="_blank"><img src="https://bloggportalen.aftonbladet.se/BlogPortal/view/Statistics?id=119176" /></a>
Underbart är det att bo i detta gamla hus, det kan jag och min familj intyga. Har blivit en tradition att åka dit varje sommar en vecka. Laminatgolvet gör inget. Det passar bra in i helheten och det är den som är viktigast. Ni har gjort ett kanonjobb med att bevara den ”äkta” känslan. Känns hemtrevligt och mysigt. KRAM