Har pratat med läkaren som gett ok att försöka jobba under förutsättningar i stil med ”ta medicin, inga snabba och ryckiga rörelser, inga böjningar” etc.
Så tyvärr kära passagerare, de rullväskor av modell husvagn som vissa av er släpar ombord får ni vara snälla att lyfta själva. Jag ska göra mitt bästa och det kommer gå bra, det är jag säker på.
Skulle det mot förmodan vara smärtsamt, ja, då får jag stanna hemma på söndag och rehabilitera några dagar till.
Men min vilja är stark, och det har man också nytta av!
Ikväll ska jag träffa några tjejer jag inte sett sen jag slutade gymnasiet för 6 år sen. (Kommer inte ihåg exakt, det kan vara 7…)
Bilder kommer.
Slår vad om att vi ser ungefär likadana ut nu som då, mas o menos några skrattrynkor och smilgropar i låren.
Ju fler smilgropar, desto roligare har man haft, kan man sammanfatta det.
(Men vi ska ändå inte sitta och jämföra, det blir komiskt på nåt sätt. Vi får ta varandra på orden;) )

På min tid skulle man vara tip top frisk i kabinen,
hur skulle det annars se ut ? 😉