Jag har skrivit blogg på expressen.se sedan 2006. Den heter som bekant ”En flygvärdinnas betraktelser” och handlar om mina privata betraktelser som flygvärdinna på SAS som jag är ytterst stolt över att arbeta för. Vid några tillfällen har jag fått frågan om jag är ”köpt” av SAS att skriva, eftersom jag gör så mycket reklam för min arbetsgivare. Svaret på det är nej, och jag skriver också om jobbets nackdelar eller baksidor för trovärdighetens skull. Att allt alltid är halleluja är ju osannolikt, det tror jag alla förstår.
Jag har arbetat på flera bolag tidigare, jag började flyga redan som 21-åring och blev chefsvärdinna på ett mindre bolag när jag var 24. Flyget är min livsstil och största intresse.
Trots det har jag så gott som alltid haft parallella karriärer och intressen, för jag tror det finns risk att stagnera annars.
Jag har till exempel suttit i kommunfullmäktige, jag sitter i flera styrelser och valberedningen för Länsförsäkringar Skåne. Jag är delägare i ett bolag med 20 anställda och driver ett eget enmans-aktiebolag som åker land och rike runt och håller föredrag om ”Ett vinnande bemötande” sedan 14 år där jag också skryter om SAS. Jag vet inte hur många gånger jag hört ”Förstår din arbetsgivare hur mycket reklam du gör för dem?”. (Spelar ingen roll, jag gör det ändå. Jag är chef över mig själv). Jag är utbildad journalist och har läst retorik, pedagogik, kognitionsvetenskap, interkulturell kommunikation och samtals-och intervjuteknik på högskola/universitet.
Angående inlägget igår, har jag fått flera mejl och positiv feedback om hur proffsigt vi i personalen hanterar svåra situationer. Att det är skillnad mellan flygbolag och flygbolag. Det var också det som var intentionen med inlägget, att klappa företaget som sådant och mina kollegor på axeln, för ett väl utfört jobb.
Men för säkerhets skull ringde jag också igår företagets pressjour, en text kan läsas på hundra sätt och jag ville (som många gånger förr när ämnet är kontroversiellt) dubbelkolla så jag inte skrivit på ett otydligt sätt. Jag och förra presschefen har alltid haft en god och nära relation, hon visste vem jag var och förstod kontexten väl. Jag har haft stor frihet under ansvar, och jag har alltid respekterat den.
Idag blev jag uppringd och ombedd att ta bort gårdagens inlägg.
Det har jag nu gjort.
Jag biter såklart inte den hand som föder mig. Uppfattar de inlägget annorlunda än intentionen är det de som har tolkningsföreträde.
Så är det.