Fick ett sms av Tony när jag var på väg hem från jobbet igårkväll, att det var ytterligare tre tånnisar som skulle övernatta. ”Det kanske inte är optimalt när du jobbat, men jag sa ok”.
Det gjorde ingenting alls.
Efter en långlinje måste jag sova och är dessutom inte social alls, och jag vill inte vara ”den trötta mamman som säger att alla måste vara tysta”. Då är jag inte så glad för övernattande gäster, men annars älskar jag det. Tycker det är toppen att de vill vara här! Tänk på alternativet!
Dessutom tycker jag det är coolt att mina tånnisar faktiskt kommer direkt och ska kramas när jag kommer hem, även framför kompisarna, det gjorde aldrig jag när jag var i deras ålder. Då vågade man ju inte göra någonting som visade att man ens hade föräldrar. Föräldrar var ju dom som såg till att man fick skjuts till och från och stod för förmaningar men inte var jag vidare respektfull, det kan jag inte säga. Jag var rätt upptagen av mig själv, jag hade ju mitt liv att sköta, liksom…
Så på nedanvåningen sussar nu 1 st 7:a, 2 st 8:or och 2st 9:or av blandade kön. Det är en av fördelarna med en åldersintegrerad skola (7-9 i samma ansvarsgrupper), de går inte så himla mycket upp i det där med ålder som vi gjorde.
Mysigt. Nu ska jag bjuda dem på frukost. Inte säker dock, på att de strålar och vill kramas just när jag väcker dem, har jag självinsikt att se.
Det blev visst lite sent igår, hörde jag.
