http://www.expressen.se/halsa/1.2694030/trevliga-lakare-battre-for-halsan
Bemötande är något man måste vara mer än en om. Det krävs minst två personer för att man ska kunna bevisa om man har ett bra eller dåligt bemötande.
Min livsmission är att hålla utbildningar i ”Ett vinnande bemötande” och hur man kan öka konkurrenskraften genom att ha detta lilla ord i minnet genom en hel arbetsdag.
När man serverar dagens 300:e kopp kaffe och när man serverat 300 koppar kaffe om dan, i kanske 20 år. Att arbeta med människor är fantastiskt och roligt, men inte alla dagar och inte alla människor.
Det är samma sak för läkare. De har också valt sitt jobb för att de troligen gillar att jobba med människor, men inte alla människor. Och inte alla dagar.
Jag har inte svårt att bemöta trevliga människor på ett bra sätt, och människor har i regel inte svårt att bemöta mig på ett bra sätt, eftersom om man speglar sig i varandras goda humör blir A + B= C. För läkaren är kanske just det svårare eftersom den som söker upp henne eller honom gör det för att den har ont/är orolig/sjuk. Då är det inte lika lätt att vara glad eller trevlig.
Därför är det extra värt att uppmärksamma läkarna som klarar ett gott bemötande och jag skulle också vilja veta hur det gör. Hur tänker man som läkare när man inte kan ”spegla” sig och ändå utstråla ett gott bemötande?
Beundransvärt!
Jag har vid någon middag för inte alltför längesen hävdat just detta som studien nu visat, och fick mothugg. De som inte tyckte som jag var övertygade om motsatsen, i stil med vad ”mytbilden” sa, att en arrogant läkare var mer proffsig. ”Hellre arrogant och kunnig än trevlig och okunnig”. Ja, det är bättre att vara rik och frisk än fattig och sjuk. Men idealet och det eftersträvansvärda ”kunnig och trevlig” är alltså bevisat bättre därför att patienten blir friskare fortare. Det bästa argumentet för att jag har rätt i att vi måste prata om, diskutera och utbilda oss även i ämnet bemötande.
En del har det av naturen, en del behöver träna mer.
Jag coachar gärna båda;)