Det finns en likhet mellan mina båda jobb: man ”står på scen” i båda. Som flygvärdinna lägger folk märke till ansiktsuttryck och vad jag gör och på vilket sätt, och därför har det såklart betydelse.

I mitt andra jobb, som föredragshållare, är det på samma sätt, fast där är också jag enda huvudpersonen och det är helt upp till mig hur dagen blir. På flyget delar jag åtminstone ”showen” med kollegor.

Det som skiljer sig är att jag inte är oumbärlig på SAS, jag är en i mängden och om jag blir sjuk kallas det ut en standby. På föredragen är det annorlunda, där ringer folk och bokar ett halvår i förväg. Det skickas ut inbjudningar och mitt namn är publicerat tillsammans med en beskrivning vad jag ska prata om. Sen anmäler deltagarna sig, och så kommer jag utsatt datum.

Den stora kostnaden för företag till exempel, är inte att jag kommer, utan det är att ta folk ur sin vanliga produktion för att sitta på utbildning. Om jag skulle bli sjuk kan jag inte ringa och sjuka mig (om det inte handlar om livshotande tillstånd) i första taget. Företaget skulle ha sin kostnad ändå, och det går inte att skicka en ersättare heller med så kort varsel. Få föredragshållare kan komma på studs, det är ju timmar av planering som ligger bakom ett föredrag. Dessutom får de ju inte den produkt de har beställt om jag skulle hitta en ersättare.

Peppar, peppar har jag bara behövt avboka ett enda föredrag hittills, och det var en kvinnoklubb som hade beställt mig för föredrag hemma hos en av deltagarna. Jag hade svininfluensan och tyckte det var att utmana ödet även om jag kände mig i personlig ok form. Men att ha på sitt samvete att möjligen ha smittat någon som kanske blev jättesjuk hade jag inte velat.

I en stor konferenslokal hade situationen varit annorlunda, men i ett slutet rum var det inte aktuellt. Och det drabbade dessutom inte varken många eller hårt att jag inte kom. Vi hittade snart ett annat datum.

Inom flygjobbet möter jag  många myter, och det är en annan likhet, det gör jag faktiskt inom föredragsjobbet också. Till exempel har jag flera gånger fått frågan om någon inte kan komma och skriva ner vad jag säger och sen köra samma föredrag på samma orter och jobba med det där, om det är ok för mig. Självklart är det det. Jag läser mig ju själv till mycket och hör av andra, allt hittar jag ju inte på själv.

Men att kopiera mitt föredrag rakt av är inte helt enkelt, eftersom det är mina upplevelser och mina bilder. Mina ord, mina tankar, mitt tonfall. Jag är mitt eget varumärke och gör det på mitt sätt.

Det finns massor av duktiga föredragshållare, många urproffsiga entertainers som jag också hittar inspiration av. Men att kopiera går inte, då blir man just det- en kopia.

 Och jag vill ju vara jag. Med de egenheter och fel och brister jag har.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *