Ett litet vårtal kan väl inte vara så svårt att få ihop, tänkte jag.
Men det är ju JÄTTESVÅRT.
10 minuter, varenda mening bör ju ha nån form av substans.
Å… bara 1,5 dagar kvar.
(Jag skriver av mig ångesten här istället för att lägga den i Tonys knä. Jag vet vad han säger nämligen. ”Det är nog bra om du börjar ringa runt nu till alla som kommer dit och berättar att det tyvärr inte blir nåt tal. Att det tyvärr är för svårt och att det inte kommer att gå. Tyvärr.” )
Äsch;)