Det är något ruttet med att vård av människor ens ska behöva nämnas i samma mening som ”vanvård”. Att vanvårda ett hus eller en bil är en sak, men att vanvårda människor är så förbjudet som det bara kan bli.
Carema är i dagarna i blåsväder, och om de vanvårdar sina patienter ska de ansvariga ha stryk i pressen, det håller jag med om. Men dock ifrågasätter jag om det verkligen är den sanna verkligheten som skildras i alla lägen. Jag skrev tidigare om att svälja information otuggat, och det där med att väga blöjor kan vara just en sån information.
Om det handlar om att hitta rätt kontinensskydd, eller för att avgöra hur mycket en patient dricker och/eller binder vätska, har vägningen ett existensberättigande då? Och om så är fallet, så är vägningen för mig helt ok. Men om det är som det står i tidningen, endast och bara för att se om den kan användas lite till och sätts på igen våt, då är det en annan sak. Vet journalisterna med säkerhet av vilket skäl man väger?
En bekant som jobbar i kommunal regi har nämligen blivit ombedd att göra samma sak, fast av det förstnämnda skälet, och vad jag vet har det skälet inte nämnts i artiklarna.
När jag var yngre skämtades ofta om ”kommunalarbetare” (detta var innan privatiseringarnas tid) i något nervärderande ordalag. En grävde en grop och 4 stod och tittade ner i gropen, typ. På den tiden innebar kommunal anställning enligt nidbilden att man klockade in, klockade ut, och ingen kollade direkt vad som hände däremellan. Pengarna fanns och lågkonjunktur och besparingsåtgärder var ännu inte uppfunna ord.
Privatiseringen som kom innebar att andra kunde göra samma jobb som kommunen gjorde fast billigare, och ibland också med högre kvalitet. Och den som eventuellt tidigare kommit till det kommunala jobbet utan att utföra något blev varse att konkurrensen och kraven på jobbet hårdnade. Det fanns fördelar med det. Dyr omsorg innebär inte automatsikt bra omsorg, och skattepengarna ska räcka till mycket. (Jämför Grekland, med det klassiska exemplet med trädgårdsmästarna som var anställda att sköta sjukhusets trädgårdar. Det fanns dock inga trädgårdar runt sjukhuset…)
Vårdskandalerna inom de kommunala vårdboendena har under åren varit både många och allvarliga, men debatten nu handlar uteslutande om kapitalbolag eller ej, och privatiseringens nackdelar. Ja, det ska och tål att diskuteras, men jag saknar nyanserna. Om ett riskkapitalbolag skulle visa sig bedriva bättre vård, skulle det innebära att vi till följd skulle lägga ner de kommunala då? Är det bara privata bolag som bedriver vanvård?
Nackdelen med det offentliga ägandet kan vara att det som alla äger tar ingen ansvar för. I den bästa av världar handlar det dock om något helt annat och det kallas Sunf förnuft. Dessvärre kan inte detta bindas till varken kommunala eller privata boenden, utan det knyts uteslutande till människorna som jobbar på respektive plats, både på golvet och som chefer.
Det är vad debatten bör handla om. Att människor som vårdar människor bör utrustas med ett civilkurage och testas i vad Sunt förnuft innebär. Innan vi sållat ut dem som inte platsar kommer det tyvärr kvitta vem som äger byggnaden människorna arbetar i.