Jag ställde klockan igen på 04 och ”glodde räligt” mot klockradion när den ringde. Hade inte gjort något om den glömt ringa idag. Men det gjorde den, plikttrogen som den är.
Jag åkte till jobbet och checkade in, tog ut kassa och plockade ut papper på dagens flygningar eftersom jag skulle gå purser, och satte mig ner vid briefingbordet för att invänta kollegorna som inte dök upp.
Jag ringde trafikvakten eftersom det inte heller var några piloter uppsatta ännu på flygningen, och hon berättade att de var utkallade på standby efter ett flygbyte, och var på väg. Jag gick bort till skärmen för att kolla vilken gate flyget stod vid, och kände irritationen komma krypande när inte ens mitt plan var listat på avgångstiden. Var det försenat? Men det brukar ju stå i så fall, jag förstod inte…
Jag beklagade mig lite till kollegan på Crew Support att ingen ville flyga med mig, och luktade mig skämtsamt under armarna, och hon tittade på sin skärm också efter mitt flyg och minsann: hon hittade det! Dock timmen efter jag trodde jag skulle flyga. Jag hade sett fel på check-in-tiden och avgångstiden, och kom en hel timme för tidigt. Jag hade alltså kunnat sova ända tills 05 idag utan att behöva stressa! Istället blev det en timme fejsbook och bloggläsande, vilket också var trevligt. Men inte självvalt.
Berättade för alla jag träffade där i arla morgonstunden (som kommit i rätt tid) för att de skulle känna sig väl till mods. Det är alltid skönt när man känner ”Skönt att det inte var jag”, så det bjöd jag dem på!
Klockan är bara eftermiddag, men jag kunde svurit på att det snart är dags för kvällsmat…