Jag har genom åren suttit i ett flertal styrelser.
Mer än en gång har jag träffat på inkompetenta män.
De har trots sin inkompetens kandiderat eller blivit föreslagna.
Är det nån skillnad på en inkompetent kvinna eller en inkompetent man?
Det landar i uttrycket:
-Vad är det för skillnad på en tratt?
-Den är inget vidare i ena änden.
Det första uppdrag man kandiderar till, (varken män eller kvinnor) är varken styrelsen i SAS, Apoteksbolaget eller SJ.
Man börjar i någon förening, ett mindre bolag eller kanske som ersättare i en politisk nämnd.
Sen lär man sig, och om en styrelse ska fungera optimalt sitter det en blandning av erfarenhet och kunnande.
”Vi ska inte kvotera, vi ska ta den mest kompetenta” är ett vanligt argument.
Eller ”Tänk om en inkompetent kvinna får jobbet istället för en kompetent man, det skulle väl inte vara så kul för kvinnan heller?”.
Nä, om förutsättningen är att män är kompetenta och kvinnor inte är det, så är det ju klart.
Det kallas inom lingvistiken för presuppositioner.
Men om grundförutsättningen för satsen är fel blir slutsatsen fel.
Jag frågade en kvinna l ledande befattning i en intervju om hon var för eller emot kvotering.
Hon sa att hon föredrog att anställa den som var mest lämplig, och det var inte alltid den med mest kompetens på pappret.
Tänker man så är jag övertygad om att vi inte behöver kvotering.
Problemet är tyvärr att alltför många inte gör det.
De bryr sig varken om vem som är mest kompetent eller vem som lämpar sig bäst, de rekryterar någon lik sig själv. Alltså en man.
Enklast att göra som vi alltid gjort.
Och få de resultat vi alltid fått.
Sen att någon ifrågasätter ”är det verkligen optimalt” spelar ingen roll.
”Förändringsbenägen” kanske inte tillhör kompetensområdena?
Jag älskar dina reflektioner 🙂 tack för att du delar med dig, det gör ofta min dag lite roligare och mer intressant -eftersom det startar tankar hos mig själv!
Jag kan på rak arm räkna upp tio multinationella miljarddollar företag som grundats och drivits upp av en man.Hur jag än anstränger mig kommer jag inte på ett enda motsvarande företag där en kvinna varit den ytterst drivande. Det är för övrigt att börja i fel ände,fler kvinnor bör lockas till de traditionellt,för landets välstånd viktiga utbildningarna.Dit räknar jag Handels,Chalmers och KTH.
Att vilja är inte det samma som att kunna.
Den gode Spendrup har nog rätt när han säger att det inte finns tillräckligt med kompetenta kvinnor att ta plats i våra viktiga exportföretag. Exportindustrin är för övrigt en förutsättning för ett totalt ökat välstånd.
Hittade lite statistik som svar på ovanstående angående brottslighet och jämställdheten i det området:
”Är det män som begår de flesta brotten?
Svar: Ja. Enligt statistiken över personer som är misstänkta för brott utgör män drygt 80 procent och kvinnor omkring 20 procent”.
Hjhh (det är nog bara ett alias;) talar om bolag som startas av män.
Därför är ju den siffran också intressant.
Om man kollar våldtäktsstatistiken är det nog ännu mer ojämställt.
Tror jag.