Det är alltid en intressant diskussion att prata om människovärdet, det okränkbara och alla människors lika dylikt. Alla skriver under på att det är en viktig artikel i Fn´s stadgar om mänskliga rättigheter (jag också, självklart, man kan inte vara annat).
När vi däremot kommer in på specifika människor, som Breivik i Norge, bin Laden eller Gadaffi, så kan det inte hjälpas, då börjar åtminstone jag vackla i tankarna. Är Breivik värd lika mycket som till exempel läkarens som jobbade dygnet runt efter tsunamin som jag hade ombord hem från Bangkok nyår 2004? Är Breivik en tillgång för mänskligheten i jämförelse med till exempel Dalai Lama ?
Gadaffi hade all makt, han gjorde en handrörelse mot halsen och någon miste livet. Igen och igen och igen tog han folks liv genom sina bödlar och anhängare, och den som inte var med honom var mot. Och alla ”otrogna” blev kallade råttor.
I förrgår blev han själv behandlad på det sätt han själv utsatt tusentals för. Utan kläder, blodig och misshandlad bad han för sitt liv, blev kallad hund och sen dansade folk av glädje. Hans liv var Intet värt, han behandlades som en råtta från kloaken.
Öga för öga, tand för tand. Tja. Jag är bara människa, men det känns verkligen väldigt rättvist på nåt sätt. Allah akhbar (Gud är stor) säger muslimerna om händelsen, medan Jesus på sin tid predikade om förlåtelse. Undrar vad Jesus hade sagt om Gadaffi. Hade han uppmanat människor att ha en förlåtande attityd även om honom, och låta Gud döma på yttersta dagen?
Trots min tro att förlåtelse alltid är förlösande når jag inte ända fram när det handlar om onda människor som det senaste året fokuserats på bin Laden, Breivik och Gadaffi. Må Breivik ruttna i fängelset och må det Libyska folket dansa av glädje över diktatorns död. Deras värde som människor är i alla fall i min värld förbrukat. Gud är stor och rättvis, säger jag när det handlar om dem.