3 Vardagsbetraktelser

Tidig morgon.

När man bara får sova 4 timmar går det inte att somna. Och om jag somnar vaknar jag många gånger med ett ryck bara för att kolla den digitala klockan på TV´n och försäkra mig om att jag inte försovit mig.
”Kort natt” kallas flygningarna vi har där vi kommer in med kvällens sista maskin och går med den första, vilket innebär som inatt, 4 timmar på kudden.
Förr var jag stressad över att inte kunna sova, till exempel av jetlag, eller på vilan man har i vilomodulen på långlinjerna för att kunna klara hålla sig vaken så många timmar, men jag har helt enkelt antagit ett annat förhållningssätt i tankarna på senare år. Det gör inget. Det gör inget om jag inte somnar, jag sitter här och vilar lite, eller som inatt, jag ligger här och tar en vilopaus. Somnar jag är det bra, men gör jag det inte kanske jag är i dvala, det är också ok. Eller vaken. Det går bra det också, jag vilar ialla fall. Jag går inte upp och läser eller tittar på TV istället, jag föredrar att ligga och vrida mig i sängen, för det skapar åtminstone inga nya intryck att bearbeta. Istället sov jag tre timmar till när jag kom hem, mellan 9-12, det går ju bra det också. Jag svarar till och med ja på frågan ”sover du?” om det ringer utan att tycka det är pinsamt att erkänna det, det gjorde jag heller aldrig förr i tiden. Då var jag mer noga med att jag ville framställa mig som Superwoman, det är jag inte längre;)

Gymmet.

Jag har länge pratat om att jag måste ta mig samman och gå dit, men av nån anledning kommer det hela tiden något emellan. Och jag blir fetare för var dag, känns det som. Idag åkte jag dit med Tony och min son, och stod på trampmaskinen en halvtimme efter mitt korta styrkepass. Det var en lugn start, men det gör inget, den bästa träningen är den som blir av. Och det är inte klokt att jag prioriterar ner något som egentligen är så vansinnigt skönt och härligt, men jag tror det är för att latmasken ibland helt enkelt biter hårt och skoningslöst. Och då är det inte lätt att försvara sig, latmasken är en lömsk jäkel.

Ett möte.

Jag är så imponerad av mannen i fiskavdelningen på Coop där jag handlar. Personalen generellt har ett väldigt trevligt bemötande, även i charken och kassorna, men han får mig alltid att känna mig som en go vän som han gärna ger goda råd till och småpratar varje gång. Inte för mycket, inte påklistrat, inte forcerat, bara precis så mycket så man alltid köper lite mer än vad man tänkt och helt på eget intiativ, man måste fråga mer om de olika fisksorterna och sillarna.
-Jaha, vad är det där du har där?
-Jaså den, å den är så god, den steker du bara lite lätt i smör och strör på lite salt och en gnutta peppar, och till potatis och vår goda remoluladsås kommer då att ha en festmåltid.
-Bra, ta ett kilo av den.
-Idag har vi färska räkor på extrapris förresten.
-Jaha, vad kostar dom?
-199. Men sen har vi ju frysta där i disken för 99, dom e också kanon. Lägg dem på hushållspapper och salta lätt på dem, så smakar de som färska när de tinat.
-Jag tar ett kilo såna också.

Ett vardagligt köp, en vardaglig händelse, men ändå ovanlig därför att han gör köpet trevligt. Han är en god representant för sin yrkeskategori och sin arbetsplats, han orkar göra det lila extra istället för att bara ”göra sitt jobb”, du vet vad jag menar. Jag tycker om att handla där för att det känns bra att bli så väl bemött, och även om det kostar mer där än i andra butiker (konkurrensen är stenhård i området, det finns Citygross, Maxi, Willys, Ica Supermarket och Lidl inom samma avstånd) så väljer jag den butiken för att jag känner mig välkommen. (Och nä, jag är inte sponsrad, men kommer nog berätta för dem nån gång att jag tycker såhär, det är alltid trevligt med beröm, det tycker nog de också. Och jag ska inte bara tänka det och skriva det här, jag ska säga det också vid tillfälle).

 

Nu sätter jag mig med årets Lyxfällanbudget tänkte jag. Jag har gjort det varje år sen vi flyttade till hus, det är en bra ide för att ha koll.
Jag har visserligen ingen stor tavla i vardagsrummet där jag redovisar, tack och lov, men att ha koll på räntor, elavtal, vad hobbys kostar etc gör livet enklare och bjuder på färre obehagliga överraskningar. Att vilja ha koll har positiva sidor, och jag kan publicera min lathund här i veckan om du vill göra en liknande. (Jag har min i excel vilket är positivt för då ”räknar den själv”, men det går ju lika bra att bara skriva ner det på vanligt papper).

Imorgon är det flygning igen, men har lätt schema. Stor skillnad mot min halvtidstjänst, då flög jag alltid maxat antal timmar de fyra dagarna, men nu är samma timmar uppdelade på fem dagar, det är skönt. Så vi hörs när jag kommer hem, ha en go helg. Ta tag i måndagen med rätt attityd, det är snart vår!:)