Jag diskuterade press-etik med en dansk kollega.
Han tyckte att Sverige var alltför försiktiga i sin rapportering, i jämförelse med Danmark.
– I Sverige skriver ni ”2 människor begick en icke-laglig handling”. Så allmänt hållet så ingen ska bli kräääänkt…
Jag höll såklart inte med. Det stämmer ju inte.
OM exempelvis härkomst har betydelse för historien kan det skrivas, men annars fyller det ingen funktion. Liksom om brottslingen var rödhårig. Exempelvis ” En rödhårig 19,5-årig flicka/kvinna vars pappa jobbar som städare/lokalvårdare i Vingåker, ertappades igår på Icahallen i Värnamo för snatteri av ett Dubbeldajm”. Totalt irrelevant information.
Efter vårt samtal började jag fundera på vad som är relevant information, och vad jag kan se är ålder det. Och kön. Var det inte en 30-årig man som togs till förhör efter Palmemordet? Denne kallades tills han blev släppt för ”30-åringen”?
Angående övergreppen på festivalerna fick vi inte bara veta att det var ungdomar, vi fick också veta att det var pojkar och att de inte var födda i Sverige.
Har det betydelse, verkligen? Räcker det inte med att det var pojkar? Eller ungdomar?
Jag tror att det handlar om att vi vill hitta Minsta-Gemensamma-Nämnare, och att det KAN ha betydelse.
I ordningen: Människa-Kön-Ålder-Härkomst-(nation-region), OM det finns en MGN- så kan det ha betydelse vilka politiska beslut som behöver tas.
OM det anmäls flera övergrepp på kvinnor som har det gemensamt att de utförs av 1) en människa 2) en man 3) 15-20 år 4) från en speciell region, så kanske det går att hitta ett sätt att förhindra att fler kvinnor får sina liv traumatiserade? Insatserna kanske kan riktas till pojkar i viss åldersgrupp som kommer från en speciell region? OM det visar sig att problemet statistiskt oftare uppstår bland pojkar från den regionen?
OM, säger OM det är en MGN. Men det vet vi ju inte säkert. MGN kanske stannar vid ungdomar? Eller pojkar?
Jag läste på Facebook ett inlägg från en före detta klasskamrat som sett hur ett ungdomsgäng killar slagit sönder helt nya cyklar. Hon nämnde ålder/kön men också härkomst med tillägget att hon ”gärna betalar skatt men…”.
Hon sa till dem och de svarade henne ”*uck off”. Hon blev arg. Det hade hon såklart blivit oavsett vilken härkomst, ålder, kön, hårfärg eller skonummer vandalerna haft.
Men om MGN är ”ungdomar som lider av tristess och därför ägnar sig åt pojkstreck” eller MGN är ”uttryck för traumatik”, eller MGN är ”disrespekt för andras egendom”- så har det betydelse för om det ska byggas ungdomsgårdar, skynda på asylutredningar, satsa på utbildning i etik eller satsa mer på psykiatri. Igen OM. OM MGN härkomst har betydelse.
Jag håller inte med min danske kollega ens nu när jag gjort efterforskningar.
Svensk media håller en balanserad ton, kanske nämns härkomst något oftare nu efter att riksdagspartierna diskuterar i ordalag som volymer och anhöriginvandring. Tidigare var journalisterna något mer försiktiga, upplever jag. Min teori är att alla var rädda att hamna i samma retorikfack som SD och främlingsfientlig media, och hade svårt att förlika sig med att använda samma ord som de. Jag får intrycket att efter tystandet av händelserna i Köln, att snöbollen kom i rullning. Plötsligt fanns en MGN (?) och då blev det en intressant upplysning.
För de tjejer som varit utsatta för ovälkommet tafsande spelar det ingen roll vilken hudfärg handen som tafsar har.
Kanske inte heller vilket kön?
Eller ålder?
Däremot är det av största betydelse att det upphör.
Räcker det att säga ”det är förbjudet för människor att tafsa på andra människor om det inte lämnar sitt samtycke?”.
Är ”samtycke” det samma i alla kulturer?
Har då härkomst betydelse?
Funderingarna fortsätter.