Helt nere i skorna

Jag skrev en dröjsmålstalan till Lantmäteriet för två veckor sen. Det kan man göra om ett ärende tar mer än 6 månader. Vårt ärende påbörjades 2018 och registrerades i februari 2019. Vi får inga svar och kostnaden är nu uppe i en kvarts miljon utan exakt specifikation. Mejl med frågor om kostnaden får heller inga svar, av denna monopol-verksamhet där en liten privatperson är just en liten privatperson. Jag fick veta att dröjsmålstalan läggs till ärendet, det vill säga: handläggaren ska utreda sig själv. Så funkar det där.

För ett år sen kontaktade jag också kommunen angående träd som står på deras tomt, utanför vår stuga. Träden är skadade och riskerar falla i en storm (enligt en kunnig person vi konsulterat). Det är för deras skull eftersom om träden skadar vårt hus eller bil så blir det kostsamt för dem, och tar mycket tid att åtgärda. Tid som vi inte har. Ett ärende upprättades, träden markerades och skulle fällas under vintermånaderna. Nu, precis ett år senare, fick jag ett mejl att ”Ärendet är avslutat”. Jag tyckte det var konstigt eftersom träden står kvar och skrev ett svar där jag undrade varför det avslutats. Handläggaren svarade att hon hade fått beskedet av personerna som tagit ner dem. Jag skickade bilder på motsatsen och då skulle hon ”skicka ut någon”. Sen fick jag ett ojdå-svar, och att det fick bli nästa år istället. Frågan blir ju onekligen vilka träd de i så fall tagit ner? Eller om de inte tagit ner några, ljuger någon verkligen om en sån sak som är så lätt att kolla? Hur ineffektivt får våra skattepengar hanteras egentligen?

Och nu kommer jag till det biten jag sparat till sist i denna lilla berättelse. Ett mejl som fick mig att bryta ihop igår, och gjort att jag inte sovit en blund. Att trycket över bröstet eskalerade och att min frustration är total.

Igår fick jag ett meddelande från Tillväxtverket att de överväger återkrav för hela min ersättning för korttidsstöd för 2020. När alla resorna jag var bokad på som reseledare blev inställda, när de bokade föredragen och eventen bokades av, när skrivjobben lades in-house på grund av corona, så var korttidsstöd en åtgärd att förhindra konkurser och personliga tragedier. Jag har aldrig kunnat ta ut någon hög lön från mitt företag som frilans, men förra året sjönk omsättningen till en fjärdedel och jag levde på sparat kapital. Samt det lilla stöd som betalades ut. Efter första perioden fick jag ett mejl att det var dags att stämma av, och det tog några timmar i anspråk att förstå hur.

Jag tittade på alla instruktionsfilmer och fick ändå inte helt kläm på hur de ville ha det. Inför avstämning 2 fick jag också ett mejl om att det var dags för avstämning och satte mig igen och fyllde i rutorna efter bästa förmåga, långt innan sista svarsdag som var tydligt angiven.

Sen var det nytt år och beskedet från regeringen hur det skulle bli med nytt stöd, dröjde. Jag var inne på Tillväxtverkets hemsida flera gånger och försökte hitta information om när och hur, men först var det inte öppet. Sen fanns stöd att söka från januari till och med juni, men det gick bara att söka till och med maj och så skulle juni uppges vid en senare avstämning. Ungefär. Jag är ingen fena på den typen av texter men inte ens min revisor tyckte det var enkelt att förstå. Jag skickade ett mejl med frågor till Tillväxtverket i början av mars om det var något jag behövde göra mer, men jag fick såklart inget svar.

I början av april var jag inne på sidan igen och gjorde då en avstämning eftersom den var öppen för det. Jag hade inte – som med de två tidigare gångerna- fått något påminnelsemejl att det var dags att stämma av, utan det var mest en tillfällighet att jag såg det.

Igår fick jag mejl av Tillväxtverket. Då med beskedet att de överväger att ge mig ett återbetalningskrav för mitt totala stöd för 2020, drygt 60 000:-. Avstämningen skulle ju vara gjord den 15 mars och jag inkom med den först den 7 april.

Ja, jag förstår att det måste finnas regler och att det inte går att vara subjektiv eller att det ska vara godtyckligt. Men det jag inte förstår är att rutinen att skicka mejl om avstämning de första gångerna och sedan inte göra det. Nästan beräknande? Att företagarna då får ”skylla sig själv”? (företagarna, vilka inte var permitterade och gick igenom Netflix-utbudet med 90 % lön alltså).

Mitt straff för denna försening kostar. Möjligen en bot på 60 000.Och jag tror inte att argumentet med covid och postcovid kommer räknas som förmildrande, jag får väl bita i det sura äpplet och snällt betala tillbaka.

Kommuner och myndigheterna behöver ju skattemedel till sina verksamheter. Verksamheter vars personal inte alls behöver fundera på överlevnad eller hur man utfyller blanketter.

Grattis till dem.