Det är sagt och skrivet många klok-skaper.
Vi människor har lätt att döma och fördöma och bestämma huruvida våra medmänniskor ska omtalas i ordalag som ”idioter” eller motsatsen.
Senast i drevet är Kaplan och Romson (igen) och efter intervjun i Aktuellt med Fridolin suckade jag också en och annan gång.
Och kastade en och annan mental sten i mina fördömande över Eriksson och hans försvarstal till Kaplans fördel.
Så tänkte jag på bibelordet ovan. Vilka kastar stenar och vilka gör det inte? Är det bättre för samhället om ingen kastar en enda sten, om ni förstår vad jag menar?
Och vid den lilla analysen kom jag fram till att det skulle vara väldigt farligt om inga journalister nånsin grävde, visade på oegentligheter, fördömde ett handlande genom att skriva om det. Om journalisterna tänkt: ”Jag har också fel och brister, jag vill inte skriva om Mehmets. Vem är jag att kasta första stenen?”.
Eriksson hävdade att drevet handlade om att Kaplan inte är etnisk svensk. Borelius, som haft svart städhjälp, blev också avsatt och utsatt för drev. Fast det var för att hon var kvinna. Skulle det alltså betyda att ”minoriteter inom makten” (alla som inte är män) INTE ska granskas lika djupt? Ska kvinnor och icke-etniska svenskar ha längre gummiband? Eller är det tvärtom, att i verkligheten granskas de hårdare just för att de så kallade minoriteter? Inte vet jag. Men jag antar att Eriksson inte haft samma regelverk om någon inom Alliansen gjort exakt samma sak, men nu var det ju hans kompis. Vem vill fördöma sin kompis handlande? Bättre att släta över och istället fördöma journalisterna. Vilka odjur. (Förresten, utan att ha källa på det, så läste jag en undersökning innan valet att MP är det parti som är minst utsatt för granskande journalistik. Många i journalistkåren har i långa tider undvikit att granska och skriva kritiskt om dem. Det kanske är det som blir en kalldusch för partiföreträdarna?)
Fördömer vi motståndare hårdare än gelikar?
Är det värre att hänga med nationalister om man heter Åkesson än om man heter Kaplan? Skulle det vara ok om Löfvén gjorde samma sak?
Eller, ska vi inte kasta sten och låta ministrar hänga med vem de vill?