Jag har fyra väninnor jag umgås med en hel del. Vi är i samma ålder och har ungefär samma intressen.
För att inte avslöja deras identiteter har jag döpt om dem till andra namn.
* Cecilia är flygvärdinna sen många år. Hon har badrumsskåpet fullt av krämer mot torr hud från flygplatsernas tax-free, och hon kan konsten att glida ett kreditkort på ett handfast sätt. Hon kan packa en resväska smart och kan berätta historier från svunna tider som får den yngre generationen att säga ”Asså, va? Menar du att ni hade nåt som hette Trivselstopp på flyget, typ 24 timmar i Rom?”. Cecilia är gift och har två barn, tränar regelbundet och har en liten sidoverksamhet.
* Marie är VD i ett aktiebolag, som hon driver vid sidan av sin anställning. Hon är entreprenör och har ideér hur företaget ska kunna utvecklas, och hon går kurser i företagsutveckling och ledarskap. Många gånger vaknar hon på nätterna och snurrar tankarna i vänstervarv, och tiden räcker aldrig till. Hon har två barn och en man som också är företagare, och försöker träna när hon hinner, för att orka mer.
* Anne är tvåbarnsmamma till Anton och Miranda, som är sin mammas stolthet. De har bra betyg och stora visioner om vad de vill göra i framtiden. När de var små gick Anne ner på deltid för att de skulle slippa vara långa dagar på dagis, och var på Öppna förskolan flera gånger i veckan med dem för att de skulle få leka med andra barn. Hon är också gift med Torbjörn, en framgångsrik företagare som jobbar mycket. Anne tar stort ansvar för hemarbetet, och tar hand om nästan alla matinköp, matlagning, tvätt och städning. Hon åker till gymet för att få lite egentid och tränar då gärna yoga. Hon är anställd i ett storföretag och jobbar lite extra när hon kan och har möjlighet, med sin egna affärsidé.
* Jonna är en orolig varelse som aldrig kan sitta still. Hon håller på med allt möjligt och är som en duracell-kanin och kan i ärlighetens namn vara ”too much”. Hon gillar inte att laga mat och gillar inte att städa, och det är ofta kaos hemma hos henne och hennes familj med prylar överallt. Alla är välkomna när som helst, då fixar de varma mackor eller köper en pizza och så flyttar de veckans post till golvet så det finns plats för mattallrikarna. Jonna är både anställd och har ett mindre företag men hittar hela tiden nya projekt. Barnen är nästan vuxna. Ibland finns det pengar på lönekontot ibland inte, men det ordnar sig alltid. Blocket och loppis är ju bra när hon vill sälja gamla saker. Hennes man är anställd som VD på ett företag sen många år.
”Man kan inte beskriva verkligheten utan att påverka den” var det någon som sa.
Vi tänker i bilder, och jag undrar om du kan se mina väninnor framför dig när jag beskriver dem?
Finns det någon av dem du har större sympati för?
Någon du vill lägga armarna om?
Någon du vill läxa upp?
Någon du känner dig lik/olik?
För när jag beskriver dem så gör jag det utifrån vad jag väljer att fokusera på. Jag väljer orden, jag väljer vad hos dem jag väljer att framhålla. Men det säger egentligen ingenting, det spelar bara på dina känslor och din erfarenhet och dina värderingar vilka bilder du ser framför dig av de här kvinnorna.
Om jag säger att det egentligen är samma kvinna som är beskriven, skulle det vara möjligt?
Jag gjorde ett personporträtt där jag skildrade en kvinna som fick cancer, som kommer att publiceras i Hemmets Journal snart. Den kvinnan är mycket mer än sin sjukdom såklart, men det går inte att få med allt från den mångfacetterade varelse hon är.
Det man kan lära sig är att vi ibland är lite väl snabba att göra bedömningar utifrån den lilla fakta vi har.
Det gäller oss alla.
Kvinnorna ovan är alla samma person skildrad på fyra olika sätt.
På vilket sätt känner du mig?