När vi köpte vårt hus 1994 hade vi inte ens fyllt 30, och precis allting var nytt och outforskat. Det fanns ju en massa människor som hade gjort samma resa tidigare förstås, men på den tiden fanns ingen grupp på Facebook som hette ”Vi som köper hus för första gången”.
Det fanns inte ens något Facebook. Det fanns inte ens en world wide web, det uppfanns i och för sig 1990 men i vårt hushåll blev det känt först många år senare ;).
Så vi tog steg och felsteg och gjorde bra och dåliga överenskommelser i resan att hitta elbolag, att köpa rätt försäkringar, att veta när/om sotaren behövde komma, vilka anmälningar som behövde göras och kunna skilja på vad som var viktigt och need-to-know eller bara nice-to-know.
Många gånger fick vi uppmaningen: ”Bara fråga om ni undrar något” – men det förutsätter ju att man vet vad man ska fråga om. Det man inte vet har man ingen aning om, och då är det heller inte möjligt att formulera frågor.
Så 2006 hittade vi en stuga, och till köpet hörde en liten dåligt planerad 50-tals stuga, motsvarande dagens Attefallshus. Vi tyckte det var ett kap och började genast drömma om att renovera upp det lilla huset för att kunna hyra ut det eller använda det till övernattande gäster.
Vi bad en arkitekt slänga ett öga på det, och möjligheterna att bara behålla skalet och ändra dispositionen interiört. Han hade ett förslag som verkade vara möjligt att förverkliga utan att råna en bank på kuppen, så vi gick igång och rev.
Ganska snart upptäcktes i renoveringen upptäcktes skador på huset som skulle kosta väldigt mycket att åtgärda. Det som skulle vara ett projekt på kanske 100.000 skulle komma att kosta det femdubbla. Så vi fick överge planerna och huset revs till grunden för att ge plats åt ett annat hus vilket köptes av en hustillverkare vi hittade på nätet (…som vid denna tid 2008 både hade blivit etablerat och omöjligt att leva utan).
Väggarna tillverkades i fabrik hos Fågelfors och kom på lastbil, och snickarna pusslade ihop den till något som liknade ett hus på under en vecka.
När det projektet var klart påbörjade vi nästa. Vi hyrde ut båda stugorna på somrarna för att få in pengar så vi kunde fortsätta förädla fastigheterna. Exempelvis fanns ett förråd som såg ut ungefär såhär:
De förra ägarna sålde huset delvis möblerat, och förrådet innehöll både överblivet av trasiga trädgårdsmöbler, verktyg och någon sliten gräsklippare, men fick också bli hem åt de möbler som stått i den lilla 50-tals-stugan. Vi blev kända på återvinningen dit vi åkte med fylld bil och släp helg efter helg, och det tog aldrig slut. På ett sätt var det en skattkammare för en samlare som jag, och jag kunde sitta i evighet och sortera lådor med bestick, skruvar och beslag. Och en annan sida av mig ville bara bli klar för att kunna ”puffa kuddar”, vilket är byggandets absoluta höjdpunkt ( – tror jag alla som gjort det håller med om).
Och till slut blev det klart, och det gamla förrådet hade förvandlats till ett övernattningsrum istället, som vi kallar Härberget:
Vi borde troligen vilat vid det laget, från ytterligare drömmar och byggnadsplaner. Men då hittade min bror en övergiven gård som familjerna köpte tillsammans och renoverade. Den har använts till familjeföretagets event och utbildningar men nu behöver vi bygga ut med ett större uterum för att kunna ha ännu fler användningsområden.
Det känns ungefär som det gjorde då 1994, var ska man börja och vad krävs och vad är måsten och vad kan komma sen?
Vilka ritningar behövs, vilka tillstånd behövs, vem ska göra konstruktionsritningar och vem ska bygga? Vilka hantverkare behöver jag kontakta och vad är skillnaden om vi hittar dessa själv eller får en totalentreprenad?
Den absolut största skillnaden mot -94 är att nu behöver jag bara söka på Google. Hela meningar eller olika sökord som bygglovshandlingar
eller bygglovsritningar och då visar det sig att det redan finns företag som kan vara behjälpliga med att göra det jobb jag själv inte har kunskap om.
Ansökningsblankett, kontrollplan, energiberäkning, brandskyddsdokument, fuktsäkerhetsbeskrivning och annat som kommunen kan kräva – exempelvis en kontrollansvarig person. Det går ju inte med vem som helst, det har jag förstått. Personen ska ha vissa certifikat och jag vet inte ens vart jag ska vända mig.
Att bygga, renovera och skapa något som ska finnas långt efter att jag själv lever på denna jord, det är också ett ansvar. Materialet ska hålla över tid, arkitekturen likaså men också vetskapen nu under min livstid att allt går rätt till så jag inte får ett vite i handen för att jag inte läste på ordentligt :).
